Konstigt nog.....
...så hittar jag alltid igen min ork. Jag har varit så less på allt några dagar nu så jag har bara gått runt här hemma som en robot och gjort det jag vet att andra vill att jag ska göra: städa, tvätta, laga mat...städa, tvätta, laga mat.....Är det verkligen kvinnans lott i livet?!? Men det skulle nog se anorlunda ut om jag hade mage att säga: "Nä,nu får det faan räcka!!!" Men det har jag inte...Tyvärr...... Men just när det känns som om jag skulle kunna kräkas på allt och alla så vänder det. Jag tycker plötsligt att det e roligt att göra de saker som jag gör dag ut och dag in.
Hursomhelst så packade jag en resväska häromdagen. Jag var beredd att åka iväg utan att nämna något till någon. Pengar hade jag....men inte modet... Vad skulle hända när jag kom tillbaka?? Fanns allt kvar?? Hur blir det med barnen??Hur länge ska jag "försvinna"?? Nä,ju mer jag tänkte på det ju barnsligare lät det i mina öron. Det slutade i alla fall med att jag packade ur väskan och ställde mig och bakade äppel-muffins...3 plåtar....Hahaha! Ja,jag vet! "Faan Lina, vad du e patetisk!!!"
Nu e jag tillbaka i min vardag..Städar, tvättar,lagar mat...städar, tvättar, lagar mat....Och på något konstigt sätt så trivs jag med det....
Vet inte varför jag skriver detta i min blogg men jag var bara tvungen att få ur mig det på något vis. Nikola kan man inte prata med om sådant.
Det finns plats hos mig om du behöver "försvinna" några dagar eller så! :-D Kram
Vi får se till att ta oss iväg på semester nu då... Ring om du behöver prata, kram på dig